Bilderbokens mångfald och möjligheter Agneta Edwards

Rimma, ramsa och sjunga

Berätta! Lyssna på en saga och berätta en egen saga sen.

Läsa, lyssna och läsa tillsammans.

Rita och berätta till bilderna.

Skriva, dramatisera, rollspela

Högläsningen är dagens viktigaste stund

Den ger ett ordförråd och en språkbank

Barnen får lyssna till skriftspråkets melodi och struktur, rytmkul, ordlust

Barnen ser då ett samband mellan bokstäver och ljud (följ texten med fingret)

Bilden och texten ger tillsammans ett stöd för förståelse med dubbla system

Bilden – visuellt språk, ”läs” bildernas berättelse

Boken sätter ord på vardagen

Boken vidgar ramarna för samtal

Berättarupptäckt! Bokvana!

Varför läser vi?

Som lugnande medel

Roligt och spännande

Boken som pedagogiskt redskap Utifrån vilket perspektiv?

Budskap

Språkutvecklande

Förutsättningar

Hur lyssnins- läs- och bokvana är barnen?

Hur många är barnen i gruppen?

Hur blir mötet mellan barn och bok så bra som möjligt

Hur kan bokstunden bli magisk, aktiverande, involverande?

Boktips

Blake, Quentin Kurragömma med kakaduor är en perfekt bok att använda till matematik.

Susso, Eva, Binta dansar, Lalo trummar, Babo pekar är böcker med mycket rytm och ljud

Wieslander, Jujja Du och jag och min lilla cykel Härliga sånger med rytm och text nära barnet

Jönsson, Maria, Spyflugan Astrid Språkutvecklande

Casta, Stefan Gå och bada mister Räf, språkkänsla, självkänsla, magiska bilder

Relationer

Höglund, Anna, Mina och Kåge,

Höglund, Anna Igelkotten och mullvaden

Lindenbaum, Pija Lill-Zlatan och morbror raring,

Rädslor

Crowther, Kitty Sov gott lilla groda rädslor, nära barnet, stillhet

Hole, Stian Hermans sommar Rädslor

Främlingskap/Annorlunda

Letén, Mats En märklig man

Kitty Crowther, Min vän Jim

Genus/Välja sin egen väg

Lindenbaum, Pija Kenta och barbisarna

Funke, Cornelia Riddaren utan namn

Nöstlinger, Christine Sjörövar-Leo

Gustavsson, Lars Böckerna om prinsar och prinsessor

Gustavsson, Per Kaninkostymen

Spänning

Björnstjerna, Jonna Sagan om den underbara familjen Kanin och Fru Skräck

Eng, Lennart Historien om Albert

Töringe, Sanna Rädda spöket

Brown, Ruth En mörk hemsk historia

Tidholm, Anna-Clara, Hela natten

Sendak, Maurice Till vildingarnas land

Textlöst

Lindström, Eva, Limpan är sugen

Tjong-Khing, Thé, Var är tårtan?

Symbolik

Stark, Ulf Jaguaren

Eliasson, Sari, Tönten

Bengtsson, Anna, Det kittlar när löven faller

Casta, Stefan, En blommas liv

Lindström, Eva, Jag rymmer!

Hole, Stian, Herman och eldsvådan

Casta, Stefan, Simma lugnt mörten Maud

Vad gör litteraturen?

Böckerna och sagorna stimulerar fantasin och leken.

Högläsning över oss att göra bilder till tankar, minnen, fantasier...språket ger oss möjlighet att uttrycka våra inre världar, drömmar, önskningar, undringar

Stöttar abstrakt tänkande och begreppsbildning

Övar koncentrationsförmågan

Övar att skapa sammanhang, se en röd tråd.

På förskolan finns möjligheten att jämna ut förutsättningarna för barn från skiftande förhållanen, att bli en del av en läsande gemenskap.

Jämna ut klyftorna så att barnen själva kan välja sitt liv. Inspirerande tvång! Till de som aldrig vill läsa.

Bilderboken är:

lustfylld och berörande – bilden är omedelbart tillgänglig, ett direkt avbildande språk som barnen själva kan tolka. Ge bildläsningen utrymme eller välj en annan bok.

ett befriande och behövt långsamt medium: läsa om, bläddra tillbaka, fråga, deltaga aktivt i berättelsen, läsaren bestämmer själv tempot

Om ni vill motivera läsning...

Här har ni 17 skäl för barnboken:

http://www.barnboksakademin.com/huvudframe/vara_sjutton_skal_for_barnboken/index.htm

Spännande saker händer hela tiden...

Tänkte göra ett inlägg som på ett kort sätt sammanfattar vad som har hänt ute på förskolorna i länet. Kort och kort, det är så mycket som har hänt så det blev ganska långt...

Flera förskolor skriver att de har gjort sagorum på avdelningarna. Vad häftigt, tänker jag. Jag skulle vilja se alla dessa magiska rum! Hos en del är sagorummet ännu en dröm, men vilken vacker sådan. Kanske ska man låta barnen var med och skapa rummet, få måla sina visioner om ett sagorum.

Många väljer böcker på ett mer medvetet sätt än förut och förbereder läsningen på ett annat sätt. På flera förskolor är det också mer accepterat att sätta sig ner och läsa med några barn. Att det också har utmynnat i samtal om böcker, bilder och författare med barnen är något lysande. Jag har själv upplevt kraften i att samtala med en grupp barn kring samma bok. Vilka många olika tankar som kommer fram. Tankar som annars inte hade väckts!

Flera har uttryckt att läsningen har blivit mer lustfylld när man kan dramatisera böckerna. Barnen är också väldigt involverade i dramatiseringen. Tänk att man faktiskt kan dramatisera en födelsedagssaga istället för att ha fika. Att få sin favoritbok framförd i dramatisk tappning måste ju vara en helt underbar present!

En förskola i bjöd in papporna till föräldramöte på biblioteket och pratade om vikten av läsning och hur roligt det är att läsa för barnen. På biblioteken i fjälltrakterna är det vanligt med After ski-saga, speciellt på loven. Det visste jag inte vad det var, jag som kommer från kusttrakterna.

Många skriver om att man har böckerna mer tillgängliga för barnen nu. Man vågar låta de små barnen hantera böckerna också vilket gör dem mer intresserade. Någon har köpt tavellister för att exponera böckerna.

Några förskolor har valt att börja med lyrik och det skulle jag vilja veta mer om. Hur jobbar ni? Vilka dikter har ni använt. Kan ni skriva någon rad om det här så kanske flera kan komma igång.

På en förskola hade man gallrat bland böckerna och slängt sådant som var gammalt, nött och inaktuellt. Sådant värmer i bibliotekariesjälen. Böcker har inte evigt liv. Ibland behöver de gamla rensas bort för att man ska se de nya. Så jobbar en bibliotekarie hela tiden.

Det kanske mest glädjande att läsa är att barnen är mer intresserade av läsning och böcker nu! Vad det värmer hjärtat.

Litteraturlista för små barn

Adolfsson, Marianne Nej!
Andersson, Lena Böckerna om Kanin
Arai, Ryôji När kommer bussen?
Bruna, Dick Muuu, säger kon
Klinting, Lars Tuppen vill ha
Kruusval Catarina Små grodorna, Prästens lilla kråka, Björnen sover mfl.
Lindenbaum, Pija Säjer hunden?
Lindgren, Barbro, Böckerna om Max, Böckerna om Pompe, Sagan om den lilla farbrorn (Finns både med svartvita bilder och med färg!)
Lundsten, Camilla Äntligen bajs, Äntligen regn mfl.
Min lilla skattkammare (olika teman i varje bok)
Oborne, Martine Lille Lalle
Ribbing, Anna Vilma säger hej då, Vilma säger titta
Rudnert, Björn Sjung med saker
Stalfelt, Pernilla Från apglad till öronvax
Summanen, Eddie Vad har du i din väska
Susso, Eva Lalo trummar, Binta dansar, Babo pekar
Tidholm, A-C Hela natten
Tidholm, A-C Hitta på!
Tidholm, A-C Knacka på!
Tidholm, A-C Läsa bok
Tidholm, A-C Mera mat!
Tidholm, A-C Alla får åka med
Topelius, Marie (red) Barnens konstbok
Westin, Birgitta (red) Bom bom: småbarnens bok
Widerberg, Siv Hinkar, spadar, krattor
Wirsén, Stina Oj!, Hej!

Förslag till temaarbete om Hermans sommar

Hej,
Här kommer ett förslag till arbete med utgångspunkt i Hermans sommar av Stian Hole.
/Helen
-barnens ålder: 4-5 år
-viktigt att utgå från barnens frågor
-naturkunskap
-ung och gammal
-matematik
-språk
-nytt och gammalt

Förslag till temaarbete om döden

Hej,
Här kommer ett förslag från en grupp som valde döden som tema.
/Helen

-diskutera döden utifrån positiva minnen
-vad är liv och vad är död?
-utgå från naturen, skogens djur, husdjur och växter. Hur ser deras liv ut, och hur reagerar vi när de dör?
-prata om, och arbeta med, olika känslor som kan uppstå i samband med döden, t ex rädsla, chock, ilska och sorg.

Förslag till temaarbete om mångkultur

Hej,
Här kommer så era förslag till temaarbete om mångkultur.
/Helen

Förslag 1:
-semesterresa: dramatisera, flygresa, "fel kläder" (d v s vilka kläder är accepterade i olika kulturer och sammanhang), språk, restaurangbesök (för att komma in på olika matkulturer)
- böcker och sånger, musik från skilda kulturer
-gör jämförelser mellan "här" och "där"
-var lyhörd för vad barnen själva tycker och vill göra

Förslag 2:
-syfte: få förståelse för att det finns olika kulturer, och att vi är lika varandra, fast vi ändå gör olika saker och på olika sätt ibland
-barngrupp med barn från olika länder
-låna böcker om olika kulturer
-prata om olika skillnader mellan olika länder med barnen. Svara på barnens frågor. T ex kan ju mat och lekar se olika ut, och även utseende, kläder och religion.

Förslag 3:
-igångsättare: läsning och diskussion av bok, t ex Falkenlands Josefs resa. Ta med jordglob, flygplan, bilder och kanske saker från det landet.
-ta tillvara allas olika nationaliteter/etniciteter
-i samarbete med föräldrar ta reda på vad som är typiskt för landet/sedvänjor
-använda sig av saker, figurer och ämnen som barnen har lätt att relatera till.
-använda sig av olika uttryckssätt, olika hantverk, symboler, sång och musik

-för att barnen bättre ska förstå kan vi t ex laga någon maträtt tillsammans, som kommer från ett annat land.

-avslutningsvis en utställning med allt man gjort. Man kan dokumentera med bild och film vad man gjort.

Förslag 4:
-barnens ålder: 1-3 år
-igångsättare: läsning och diskussion av bok
-hur ser familjen ut? Hur många finns i familjen? Hur bor ni? Vad skiljer familjens vanor och kultur mot förskolans? T ex mat, högtider, musik, språk och dans
-fortsättningen går i dansens och musikens tecken, med musik från många olika länder. Vi dansar och sjunger tillsammans.
-dokumentation med bild och film under temats gång

Förslag 5:
-barnens ålder: 4-5 år
-minst två vuxna dokumenterar under resans gång.
-syfte: väcka nyfikenhet och förståelse för likheter och olikheter hos skilda kulturer
-personalen introducerar temat, men barnens intresse får avgöra fortsättningen.
-bok: Josefs resa av Falkenland
-upplevelse: spegel i låda. Skapa självporträtt
-prata om framsidan på bok och om bokens bilder
-använd skimrande orientaliska kuddar för att skapa stämning
-göra resor m. olika transporter, t ex flygande mattor till olika länder/ställen
-barns erfarenhet av andra länder, ev. saker, mat, musik, filmer och leksaker, fotografier, pengar
-flaggor: rita, måla och bygga i lego
-alfabetets olika språk

Förslag till temaarbete om lyrik

Hej,
Här kommer era förslag till temaarbeten om lyrik.
/Helen

Förslag 1:
-barnens ålder: 4-5-åringar
-gruppstorlek: ca 10 stycken
-tidsåtgång: 1 termin
-mål: att barnen får en egen "lyrikbok", med marmorerade pärmar
-metod: pedagog går igenom befintliga ramsor på rim, tillsammans med barnen
-pedagog läser bilderböcker på rim för barnen, t ex Petter och hans fyra getter, Hattstugan, Plommon till alla barn och Tänk om...
-gruppen gör några gemensamma ramsor
-var och en av barnen får göra egen ramsa på rim
-allt detta samlas i barnens egna "lyrikböcker"

Förslag 2:
-målgrupp: 3-5-åringar
-tidsåtgång: 1 termin, flera gånger per dag
-syfte: väcka barns nyfikenhet för språket och skapa lust till att leka med språket
-mål: öka språkförståelsen
-rim och ramsor i varierad längd
-dikter: skriva egna och lyssna på varandras dikter
-folksagor förr och nu på rim
-lyssna till musik och skriva dikter
-rytmik: rörelselekar till sagor och sånger
-gladgympa
-bokstavsjakt, klippa ut bokstäver ur tidningar
-ljud: hur låter olika djur, fordon., instrument...?
-dikter om barnet av barnet (eller annan)
-veckodagssång
-matramsor
-årstidsramsor

Förslag 3:
-barnens ålder: 3-5 år
-tidsåtgång: 4 veckor, 2-3 dagar/vecka, 20-30 minuter/gång
-samma dikt läses under en veckas tid
-tema: djur ("Nu är det djur igen"), folksagor ("Trollringen"), årstider ("Snölyktor" och "Smultronstrån")
-vi tänder ett ljus innan vi börjar läsa
-vi läser dikten med och för barnen
-vi pratar om vad en dikt är
-vad handlar den om?
-blir man glad/ledsen?
-klappa rytmen i dikten och dansa till den
-vi lyssnar på musik och målar till den
-sista veckan: barnen väljer tema och skriver en egen dikt som de får måla till

Förslag 4:
-utgå från Lena Sjöbergs Tänk om..., som har klara och fina bilder, lagom mycket text och humor
- stimulera barns fantasi
-träna ordförrådet genom att prata om bilderna
-öva empati, får tänka sig in i andras situationer
-bra rytm i texten
-4-5-åringar: prata mycket om bilderna
-yngre barn: titta på bilderna
-bra för språkutvecklingen
-utveckla fantasin
-skapa intresse för lyrik, att det kan vara roligt och lätt att göra själv

Förslag 5:
-introduktion av rim med Petter och hans fyra getter
-fortsätt med att låta barnen väöja varsitt djur och leta fram sång, ramsa o d till det djuret + annan ordlek
-barnet får sedan självt prova att rimma något till "sina" djur
-självklart tar vi med barnens dikter även om de inte rimmar
-avslutning: dramatisera barnens lyrik. Barnen dramatiserar själva

Förslag 6:
-tema om savannens djur
-barnens ålder: 4-5 år
-gruppstorlek: 7 barn
-tidsåtgång: en termin
-grundmaterial: savannens djur
-bilder och fakta kring djuren
-två verser i månaden läses och arbetas med
-egen saga skapas utifrån den vers som läses
-bearbeta texten i en "rytm"
-färdigställ en saga
-används som lekmiljö tillsammans med djuren
-papier-machélandskap tillverkas
-barnen läser upp verserna och illustrerar med flano/utklädning

Förslag till temaarbete om genus/familj

Hej,
Här kommer era förslag till temaarbete om genus/familj.
/Helen

Förslag 1:
-barnens ålder: 3-5 år
-gruppstorlek: 5-6 barn
-tidsåtgång: ca 4 veckor
-utgå från barnens förförståelse och erfarenheter. Hur tycker/tror de att en flicka/pojke ska vara? Vad kan en flicka/pojke göra? Hur kan han/hon se ut?
-spela upp/läs/rita situationer där ett barn t ex är utagerande, arg, mesig, blyg. Barnen får sedan gissa vilket kön personen har.
-läsning: börja med stereotypa skildringar, t ex Pippi (Tommy och Annika) och en del gammaldags böcker. Fortsätt med mer kontroversiella böcker, När en prinsessa fyller år, Kalle med klänning o s v.

Förslag 2:
-tema "familjen"
-homosexualitet
-läsa litteratur, t ex Malins mamma gifter sig med Lisa, valda delar ur Familjeboken och Lill-Zlatan och morbror raring.
-fokusera på olikheter, och att familjer ser olika ut
-belys även familjekonstellationer som inte finns i den aktuella barngruppen

Förslag 3:
-läsning av bok med genustema, Lindenbaums Kenta och barbisarna
-prata om boken och författaren.
-diskutera bilder och text
-vad/vem/hur/varför?
-hur gör vi hos oss?
-använd flano och handdockor för att dramatisera
-skapa miljöer som är inbjudande för såväl flickor som pojkar
-dramatisera boken
-samtala om hur det ser ut i samhället. Vad gör kvinnor/män?
-hur ser det ut i olika familjer och inom olika yrken?

Förslag 4:
-barnens ålder: 4-5 år
-personalgrupp pratar igenom temat
-informera och göra föräldragruppen delaktig
-läsa böcker för barnen och samtala kring dem
-dramatisera och göra rollspel
-erbjuda barnen aktiviteter oberoende av genus
-dela in i pojk- och flickgrupper vid vissa aktiviteter
-göra studiebesök på olika arbetsplatser och sedan prata om huruvida de är typiskt manliga/kvinnliga.
-glöm ej utvärdering, uppföljning och reflektion.

Förslag 5:
-jag: vad kan jag?
-dramatisering: kläder, byta roller
-lekar
-vilka färger förknippas med pojkar/flickor?
-intressen: vilka är typiska för killar/tjejer, varför?
-yrken: kan alla jobba med allt?
-familjen: vilka roller har man? vem gör vad?

Förslag 6:
-läsa två böcker, en "pojkig" och en "flickig", t ex Malla handlar och Jamen Benny
-barnens ålder: 3-5 år
-mål: stärka självkänslan och väcka intresse samt nyfikenhet. Våga prova på nya saker

Förslag till temaarbete om mörker/rädsla

Hej,
Här kommer era förslag om temaarbete om mörker/rädsla
/Helen

Förslag 1:
-barnens ålder: 4-5 år
-tidsåtgång: 4 veckor, 3 dagar/vecka
-mål: att våga sätta ord på sina känslor
-ta upp känslor och rädslor med hjälp av teckningar och samtal om vilka ord som kan kopplas ihop med dessa känslor
-böcker att använda sig av: Alfons-böcker och Den mörkaste platsen i huset
-aktiviteter: jobba med att göra skuggfigurer i mörka rum, t ex med hjälp av en OH-apparat; använda ficklampor; reflexer, självlysande figurer; koppla ihop musik med mörker
-dokumentation: ta foton i olika ljus och i olika miljöer; rita om mörker och rädslor, och berätta om sina tankar därkring

Förslag 2:
-barnens ålder: 4-5 år
-barnen får berätta om sina rädslor och om sina tankar kring mörker
-läsning av Den mörkaste platsen i huset. Därefter samtal om boken
-rita och måla utifrån vad du är rädd för
-prata om strategier vid rädsla. Vad gör du när du blir rädd? Hur känns det i kroppen?
-göra skuggor med hjälp av ficklampor
-spinna vidarepå barnens tankar och idéer
-spöken: ordna Svarta Festen som avslutning...

Förslag 3:
-börja med att dokumentera barngruppen i ca 2 veckor för att inventera vad vi ser för rädslor i gruppen
-samtala med barnen. Vad är ni rädda för? Hur ser man ut när man är rädd? Hur känns det i kroppen?
-hitta litteratur som passar barnen (t ex beroende på ålder, vilka rädslor de har...)
-ta med föräldrarna. Vilka rädslor har de?
-dramatisering med barnen
-skapa dikter/text, musik eller lerfigurer
-leka lekar: t ex "Tagen", "Pomperipossa"
-avsluta med utställning av det som skapats. Sätt barnens foton bredvid deras alster

Lista över Helens bilderböcker

Bilderböcker indelade efter teman

Död

Nilsson, Ulf, Adjö Herr muffin

Nilsson, Alla döda små djur

Tidholm, Thomas, Resan till Ugri-La-Brek

Genus

Dahle & Nyhus, Snäll

Eriksson, Eva, Malla cyklar

Lindgren, Barbro, Jamen Benny

Skåhlberg, Anette, Kalle med klänning

Homosexualitet

Lindenbaum, Pija, Kenta och barbisarna

Lundborg, Annette, Malins mamma gifter sig med Lisa

Summanen, Eddie, Familjeboken

Känslor

Dahle, Gro & Svein Nyhus, Den arge

Forslind, Ann, Bäbis rädd

Johansson, George & Anna-Clara Tidholm, Vad tänker Knodden?

Lindgren, Barbro, några valfria Max-böcker

Stark, Ulf & Anna Höglund, Amos och Soma

Szabo, Petra, Mia, Max och dockan i skogen

Velthuis, Max, någon valfri Grodan-bok

Lyrik

Sjöberg, Lena, Tänk om…

Pramling, Niklas & Ingrid Pramling Samuelsson, Glittrig diamant dansar

Miljö & natur

Casta, Stefan, En blommas liv

Hellsing, Welams vädermödor

Karsin, Åsa & Frida Arvidsson, Värsta prutten, Lolly!

Modernitet

Dahle, Gro & Svein Nyhus, Den arge

Hole, Stian, Hermans sommar

Lindenbaum, Pija, Gittan och gråvargarna

Lindenbaum, Pija, Siv sover vilse

Mångkultur

Falkenland, Christine, Josefs resa

Sjögren, Viveka, Den andra mamman

Sjögren, Viveka, Den dagen

Mörker och rädsla

Arro Lena & Sara Gimbergsson, Ibland är det bra att det är mörkt

Björnstjerna, Jonna, Sagan om den underbara familjen Kanin och fru Skräck

Casta, Stefan & Anna Bengtsson, En natt på jorden

Hellsing, Lennart & Gustafsson, Ane, Lillebror och natten

Palmaer, Andreas & Per Gustavsson, Sopnedgasten och andra moderna monster

Sandén, Mårten & Mimmi Tollerup-Grkovic, Den mörkaste platsen i huset

Läsmiljöns betydelse